Baiyoke Sky Hotel

Nu är det en herrans massa år sedan jag bodde på Baiyoke Sky Hotel, nämligen 2004. Alltså strax innan tsunamin och fem år före bloggen startades. De stora bokningssidorna hade inte riktigt slagit igenom men jag hittade en sida som listat massa hotell i Bangkok. Jag hade inte varit i Thailand på sju år och ville slå till med något storslaget för återseendet, och fastnade direkt för Baiyoke som har varit Thailands stolthet och ohotat högsta byggnad med sina 304 meter sedan -97. Jag bokade för första gången ett hotell på internet med hjälp av ett uppringt 56k-modem. Det tog nog tio svettiga minuter att processa bokningen.
 
 
Baiyoke Sky Hotel. Snart inte längre herre på täppan...
 
 
Nästa år när MahaNakhon (som man kunde se från vårat rum på Eastin Grand) står klart med sina 314 meter ramlar Baiyoke alltså ned från tronen efter nästan tjugo år. Men MahaNakhon kommer dock bara inneha sitt rekord fram till 2018 då det nya skrytbygget Magnolia beräknas var färdigt med sina 315 meter. Alltså bara EN ynka meter högre. Anar vi en prestigetävling här? Magnolia kommer byggas precis bredvid Millennium Hilton.
 
Under de tidigare resorna på 90-talet hade jag bara bott och rört mig runt Khao San Road , så resten av Bangkoks geografi var bara ett okänt och ogreppbart myller, och så även när vi kom till Baiyoke med taxi från Don Muang 2004. Jag hade ingen aning om vart någonting låg. Nytt i staden var också BTS, skytrain, även om det aldrig blev tillfälle att prova. Tidigare var man hänvisad till tuk tuk eller buss om man skulle någonstans.
 
 
Utsikt från Bayoke Sky anno 2004
 
 
Jag har endast ett fåtal dåligt skannade diabilder från hotellet den resan, och digitalkameran vi hade med oss hade begränsat minne och vi förstod inte att man kunde gå och bränna dem på en CD-romskiva.
 
Baiyoke känns, och kändes, helt malplacerat och intryckt i ett trångt kvarter i Pratunam med mycket folk i rörelse. Receptionen ligger några våningar upp och det uppstår nästan alltid köer vid hissarna. Många turister flockas här som ska upp till restaurangen eller observationsdäcket. Baiyoke Sky är ju Bangkoks svar på Empire State Building.
 
 
 
 
Rummen på Baiyoke är stora men det är också allt. Vanlig Scandic-standard skulle jag säga även om jag vid tillfället aldrig hade bott så fint som då. Och högt. Jag tyckte att det var skitfränt. Sängarna var väl okej också, och ett rum med minibar hade jag bara upplevt en gång tidigare när vi var i Bryssel på skolresa i 9:an. Då var det strängt förbjudet att ens röra småflaskorna. Nu tog jag självklart en svindyr Heineken ur kylskåpet och blickade ut över Bangkoks skyline och försökte se världsvan ut inför Tjejen som kunde tala med hästar som jag dragit med till Thailand trots faderns protester.
 
 
Spelar världsvan...
 
 
På grund av jetlag så sov vi tyvärr över frukosten som tydligen ska vara en höjdare här. Vi hade bara en natt inbokad så vi checkade ut och flög vidare till nyöppnade flygplatsen i Trat för vidare färd mot nya heta resmålet Ko Chang. Jag har dock fått låna ett par bilder av en vän som nyss var där och provade frukosten.
 
 
Baiyoke Breakfast. (Foto: Jalle Sickenga)
 
 
Jag återvände inte för en närkontakt med Baiyoke Sky förrän 2013, då med Hjärter Dam och två vänner till för att besöka restaurangen på 79:e våningen och den omtalade buffén. Och ja, den var väl stor och man blev mätt och så, massa läckerheter men knappast någon wow-känsla. Lite Finlandsfärja över de hela och alldeles för kallt, jag avskyr när det ska blåsas för fullt med AC:n och man känner hur det drar runt nacken. Tyvärr har jag inga bilder härifrån.
 
 
Stulen men fin bild
 
 
Efter avslutad middag tog vi trapporna upp till det roterande observationsdäcket som alltså ger en 360° vy över Bangkok. Hela däcket är upplyst av neonljus och omgärdat av höga stängsel så att ingen får för sig att hoppa.
Hittade ett par bilder faktiskt.
 
 
Sammanfattning Betyg:
Rum.  4. Stora rum med stort badrum. Både dusch och badkar.
Sängar. 3. Standard vad jag kan minnas.
Frukost. - Oprövat men hört att den ska vara enorm.
Läge. 3. Ingen BTS nära, men massa butiker. Ett par hundra meter till Airport Link.
Utsikt. 5. Kan inte bli annat.
 
Egentligen borde jag prova det här hotellet igen i modern tid för att göra en rättvis bedömning. Frukost och pool är ju helt oprövat. Det är nog prisvärt, men personligen så tycker jag att det alltid verkar vara rörigt vid hissarna så jag avstår nog. Den enda attraktionen här är ju egentligen att det är Thailands högsta byggnad. Men det är det ju inte heller snart. Kanske hellre ska satsa på Ritz-Carlton som kommer att inrymmas i MahaNakhon när det står klart.
 
 
 
 
(Förresten, 2012 skedde det en dödsolycka på Bayoke när en plattform kollapsade på utsidan av fasaden. Jag minns det med fasa eftersom jag jobbat på liknande plattformar i Norge. Det var samma dag jag flög från Bangkok till Kambodja och jag hörde om det på nyheterna)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0