Tre svinlätta förrätter

Här kommer recept på tre svinlätta förrätter med thailändsk touch.
 
  • Mangosallad
  • Makrillsallad
  • Laxtoast
 
Vi börjar med mangosalladen. Den har jag gjort i lite olika varianter tidigare men har nu optimerat receptet ytterligare, vilket bl.a betyder att man ska blanda i mandarinklyftor också. Ja, det kan hända att det heter clementin, men jag är född på 70-talet och allt som är orange men mindre än apelsiner heter ju mandarin.
I det här inlägget finns vidare instruktioner om du inte redan listat ut hur man ska göra. Även en snygg bild på hur man gör tärningar av en bångstyrig mango.
 
Mogen mango
Mandarin
Körsbärstomater
Schalottenlök
Färsk Chili
Lime
Koriander
Olivolja
Flingsalt och peppar
 
 
Svingod mangosallad
 
 
Nästa svinlätta recept är makrillsalladen. Det här är en rätt som Hjärter Dam improviserade fram i Sverige och jag har aldrig sett den i Thailand, men alla som smakat har alltid uppskattat den. En av Asiens magiska smaksättare är kaffirlime, Makrood på thai (มะกรูด). Man kan antingen finstrimla den eller lämna den hel som smaksättare i soppor t.ex. Hittas i thaibutik eller i min frysbox där jag har en hel Ica-påse full, eftersom Junior har ett helt eget jävla kaffirlimeträd på sin tomt i Nong Mak Fai
 
 
 
 
Det här behöver du:
 
1 burk makrill i tomatsås
1-2 kaffirlimeblad
1 stjälk citrongräs
1 chili
1 schalottenlök
0,5-1 stjälk salladslök
0,5 vitlök
Thailändsk bladselleri och/eller koriander
1 lime
 
Finhacka/skiva ingredienserna och fördela runt i makrillen. Pressa lime över och dra ett varv med salt- och pepparkvarn. Servera eventuellt med jasminris. Funkar som både förrätt eller tillbehör.
 
 
Svingod makrillsallad 
 
 
 
 
 
Det tredje svinlätta receptet är en laxmacka och en bra ersättare till en klassisk toast skagen. Om man är trött på starka rätter så kan man väl skippa chilin här om man vill.
 
Rostat vitt bröd/formfranska
Kallrökt lax
Cream cheese
Schalottenlök
Thailändsk bladselleri (ขึ้นช่าย) 
Lime
Chili
 
Blanda ihop allt och låt dra medan du rostar brödet. Bre på cream cheese och lägg på laxblandningen. Färdigt. Gött att skölja ned med ett glas Chang.
 
 
Svingod laxmacka
 
 

Modifierat Recept Spicy Salmon Salad

Efter att jag ändrat lite i receptet så tog den här rätten nya höjder, och jag har aldrig lyckats så bra med en Spicy Salad, oavsett om det handlat om beef, pork eller salmon. Detsamma gäller även själva dressingen som jag ändrade på proportionerna mellan fisksås och lime. Vi börjar med den faktiskt.
 
Öppna en Chang och ta några klunkar för att komma i stämning. Ladda också en spellista med förslagsvis Jack Johnson. Plocka sedan fram dessa ingredienser:
 
Lime
Fisksås (av rätt märke)
Strösocker
Chili
Vitlök
Koriander (valfritt)
 
Börja med att pressa ur saften från en lime i ett måttglas. 
Förr har jag alltid blandat lime och fisksås 50/50 eftersom det var så jag fått lära mig en gång i tiden, men nu tog jag mindre fisksås, kanske fördelningen 60/40 och det blev betydligt bättre. Rätt fisksås, nam pla, hittar man på thaibutik eller på Willys ibland. Detta är viktigt då en dålig fisksås bara smakar kemikalier.
Häll i 1-2 teskedar strösocker och låt lösa upp. Det här är hela hemligheten och nyckeln till en lyckad spicy salad. Att hitta en perfekt balans mellan surt, salt och sött. Om en av smakerna tar över så blir det aldrig bra. Den här gången blev det jackpot.
Krossa en halv eller hel vitlöksklyfta med knivskaftet och släng i den också. Absolut inte riven eller pressad vitlök som då tar över för mycket. Vitlöken ska bara anas där i bakgrunden.
Finhacka chili efter önskemål och blanda i det också.
Hackad koriander i dressingen kan vara en bonus men jag tycker inte att den är nödvändig till en salmon salad. Låt allt stå och dra medan du börjar med själva salladen.
 
 
 
 
 
Här är ingredienserna till resten av succén:
 
Kallrökt lax
Äpple
Shalottenlök
Salladslök
Citrongräs
Inlagd ingefära
Morot
Bladselleri
Gurka
Körsbärstomat
 
 
 
 
Skär upp och mängda varorna efter sunt förnuft, men viktiga smaker som ska framträda förutom laxen är äpple, citrongräs, i viss mån shalottenlök, men framför allt bladsellerin - kunnchai (ขึ้นช่าย) - som är själva kronan på verket i en lyckad salmon salad. Finns på thaibutik men aldrig på svenska butiker. Svensk bladselleri funkar inte.
 
 
 
 
Nytt i det här receptet är också strimlad minimorot, som gör det mer matigt och krispigt. Det speciella redskapet hittar man också i thaibutik eller i precis hela Thailand och kostar inte mer än en Chang. Ett rivjärn funkar dåligt då det blir för smått. 
 
 
 
 
Den inlagda ingefäran köper man också i thaibutiken. Man kan gott ta en tesked av lagen och blanda upp i dressingen om man vill. Själva ingefäran kan man grovstrimla eller ta hela bitarna och lägga med i salladen, men utan att överdriva då den också lätt tar över smakerna.
 
 
 
 
Tomat och gurka är mest för utfyllnad. De små röda körsbärstomaterna ger ju en snygg färg till anrättningen vilket är nog så viktigt, samt att det bidrar till en viss sötma. Annan större smaklös tomat göre sig icke besvär i något kök alls anser jag. Den här gången utelämnade jag också helt gröna salladsmixer (typ vintermix etc.) också eftersom det också egentligen bara är utfyllnad och inte tillför smakerna något. Jag gav faktiskt fan i koriandern också som kändes överflödig, och lät istället bladsellerin få vara ensam smakhöjare av färska örter.
 
 
Blanda runt alla ingredienser - förutom bladsellerin - försiktigt och häll över dressingen. Blanda runt lite till och låt stå ett tag, typ en halvtimme, så att smakerna börjar fördela sig. På den tiden hinner man duka och dricka en Chang till. Precis innan serveringen så blandar man ner den grovhackade bladsellerin, och toppar med en garnering av densamme så att det ser så där snyggt ut. Servera jasminris till, och gärna några hemgjorda vårrullar så är succén ett faktum. Tyvärr så var det här så gott att jag aldrig hann ta några bilder på den färdiga anrättningen innan jag och mina gäster hade skrapat rent tallrikarna. 
 
"Det här var det godaste jag någonsin har ätit!" utbrast de i kör innan de ropade in mer Chang till bordet.
 
 
Länk till Receptkategorin
 

Med barnvagn i Bangkok - del 2

Före resan var jag väldigt tveksam till att ta med en vagn till Thailand över huvud taget. Den lätta resesulkyn vi använt tidigare hade Junior egentligen växt ur redan året innan, så det var inget alternativ. Att förvänta sig att en fyraåring skulle kunna ta effektiva promenader utan protester var bara att glömma, så jag bestämde till slut att ta en större och bättre, men tyngre vagn. Det ångrar jag inte.
 
 
"Bangkok - City of Life". Rama 1 - Phayathai Road Intersection mellan MBK och Siam Discovery
 
 
Vagnen gör det inte bara smidigare att ta sig mellan A och B, den fungerar också som skugga och sovplats, man kan lägga och hänga saker i vagnen, men framför allt är det en skyddande zon. Man har full koll på var man har det lille monstret, och riskerar inga plötsliga språngmarscher ut i trafiken eller folkmassor. 
 
 
BTS Saphan Taksin. Saknar rulltrappa upp till spåret.
 
 
Enda gången det blir lite bökigt är när man kommer till BTS-stationer som inte har någon rulltrappa eller hiss. Det är fan i mig en gåta att inte det togs med i beräkningarna när man byggde skytrain-systemet. Bangkok är exkluderande och verkligen ingen stad för halta och lytta, och rullstolsburna. De flesta stationer har dock åtminstone en rulltrappa upp, antingen till första nivån där man köper biljett, och ibland upp till spåren också, men sällan ned till vägen igen. Ibland finns hiss. MRT-systemet (tunnelbanan) verkar i alla fall ha rulltrappa i båda riktningarna.
Det positiva är att en fyraåring klarar ju av att gå i trapporna, men när guldklimpen sover, ja då det blir det väldigt bökigt igen om man inte är två vuxna som kan bära hela ekipaget.
 
 
 
 
 
Trots att Bangkok är en megastad så tar man sig förvånansvärt snabbt och bra fram till fots om man nu pallar värmen och bor hyfsat centralt. Sista hotellet innan hemresan var Banyan Tree, varifrån vi tog en promenad genom Lumphini Park upp till Central World nära Siam (Karta längre ned). En sträcka på drygt tre ganska svettiga kilometer. I parken finns lekplatser, varaner och sådana där trampbåtar (om man nu pallar värmen...). Fjärde bilden nedan från Ratchadamri som är ytterst framkomlig som synes. Hiss upp till BTS-stationen med samma namn når man genom hotellet St: Regis.
 
 
 
 
Uppe vid korsningen Ratchadamri-Rama 1 börjar det bli ordentligt rörigt, men genom diverse köpcentrum tar man sig lätt upp till gångbroarna som löper över Rama 1 (typ Sukhumvit) långa sträckor.
 
 
 
 
Flodbåtarna är också ganska smidiga att transportera sig med. När vi bodde på resans första hotell Shangri-La så hade vi ju båtarna runt knuten så vi passade på att åka över till Bangkoks nyaste (och helt onödiga) shoppingcenter Icon Siam. Lätt att rulla på vagnen, och samtidigt fläktar det skönt på floden. För övrigt ett av Bangkoks billigaste transportmedel.
 
 
 
 
Trivia: H&M ser alltid till att få en ordentlig frontexponering i galleriorna. Men smakar det så kostar det. Vi får se hur länge det håller. Koncernen tappar väl marknaden till näthandeln vad jag förstått. Här på Icon Siam går det knappast att missa butiken, och på Terminal 21 så går rulltrappan bokstavligt talat rätt in i butiken.
 
 
Lättrullat på Icon Siam...
 
 
Förresten, mitt bästa stalltips på barn/barnvagnsvänligt hotell är nog Eastin Grand som har egen gångbro till BTS Surasak. Bara att kliva ur hissen och knata ut på perrongen.
 
 
Promenadtips (inte tipspromenad) i Bangkok...
 
 
Relaterade länkar: 
Med barn i Bangkok - del 2 (2018)
Med barn i Bangkok (2016) 
Med barnvagn i Bangkok (2015)

Pimalai Resort

Pimalai är ett av Lantas absolut finaste hotell. Resorten sträcker sig över ett stort område nerifrån stranden på Kantiang Bay och upp över vägen mot sluttningen ovanför. Vi har varit hitbjudna på middag ett par gånger av Bee, min kanske bästa vän på ön som tidigare var ingift på Nature Beach. Hon jobbar här sedan några år som HR-chef. Pimalai har för övrigt fått utmärkelse som Top Hotel i Thailand hos Tripadvisor.
 
 
 
 
Förra året hade vi planer på att spendera en natt här, men hotellet är svindyrt, och inte ens med Bees personalrabatt i billigaste bungalowen i sämsta läget så kändes det varken överkomligt eller rimligt så vi hoppade över det erbjudandet den gången.
 
 
 
 
 
 
Jag och Junior åkte hit en eftermiddag för att träffa Bee och äta middag med henne. Jag visste inte om hon kände till vad som hänt sedan förra året, och jag hade inte heller nämnt något om det innan vi faktiskt kom dit. Hon frågade så klart direkt var min fru var och först då berättade jag om separationen och att jag och Junior åkt själva till Thailand. Bee blev nedstämd och kunde inte förstå.
  
Först efteråt slog det mig att det kanske var opassande att jag som ensam västerlänning besökte en muslimsk kvinna på hennes arbetsplats för att äta middag med henne när hon gått av sitt pass.
Av detta märktes dock inget under middagen, Bee är en modern, frigjord och självständig kvinna. Hon hade själv tagit initiativet till sin egen skilsmässa för ett par år sedan även om det inte hade varit helt friktionsfritt. På Pimalai (och Rawi Warin där hon tidigare jobbat) är det slöjförbud men det verkar inte vara något problem för henne. Faktum är att jag aldrig sett Bee med slöja annars heller när hon varit ledig (förutom när hon vistades i restaurangen på Nature). 
 
 
Maten då? Vi beställde in några rätter, och jag var så klart tvungen att prova deras spicy beef salad och frågade om de använder importerat kött eller lokal thaikossa. Kocken hävdade bestämt att deras thaibiff höll god kvalitet, men att om jag ville ha importerad (australien/NZ) biff så skulle det också gå bra. Tyvärr litade jag på kocken och gick på deras rekommendationer. Jag blev inte imponerad av det sega köttet i en för övrigt god spicy salad. Den här innehöll också kunnchai (ขึ้นช่าย) som är en nog så viktig ingrediens.
 
 
Spicy beef salad. Banyan Tree café, Pimalai
 
Den röda curryn är  nog den bästa jag någonsin smakat i Thailand. Toppbetyg och det bästa på bordet denna afton.
 
Red curry. Banyan Tree café, Pimalai
 
Junior skulle bums ha hamburgare. Som så ofta annars hade de stekt köttet för hårt och det var svårtuggat tyckte han. Jag med då jag förbarmade mig över en av miniburgarna men inte kunde förmå mig att ta mer än en tugga.
 
Kids burger. Banyan Tree café, Pimalai
 
Bee beställde även in någon rätt med räkor, men jag minns inte vad den heter. Den var helt okej med goda krispiga grönsaker och en god sky.
 
 
Something with prawns.  Banyan Tree café, Pimalai 
 
Till efterrätt blev det en snygg och smarrig hallonsorbetglass. Allt sköljdes ned med klanderfri mango- och vattenmelonshake. 
 
 
 
Nu vet jag inte vad hela kalaset gick på eftersom Bee stod för notan, men Pimalai vet ju så klart att ta betalt av sina gäster. Man betalar för utsikten och miljön och allt det där men tveksamt om det är värt att åka hit bara för att äta.
 
Året innan bjöd hon oss på middag i en annan av resortens alla restauranger, den gången närmare stranden. Kantiang Bay är verkligen fin, kanske Lantas bästa strand, men det märks också på prisläget då Pimalais exlusivitet smittar av sig lite på de andra restaurangerna. Det är inte samma familje/backpackerstämning som på de andra stränderna. Jag kastar in lite bilder från den trippen också.
 
RAK Talay (betyder väl typ "Älska havet"), Pimalai. Ko Lanta
 
 
 
    
 
 
 
Spice and Rice Restaurant, Pimalai. Ko Lanta
 
 
Efter middagen tog vi en titt på ett av de "billigare" rummen, men vi var överens om att det kostade mer än det smakade och avstod. Kolla in hemsidan för de riktigt fina sviterna med privat pool.  https://pimalai.com/
 
 
 
 
 

RSS 2.0