Barracuda night fishing

När mörkret hade lagt sig gav vi oss ut med den lilla longtailbåten. Det var jag och massage-Bao samt en thaigubbe till - med en handrullad majacigg i mungipan - vid rodret. Enligt Bao så var det lättast att nattfiska barracuda i fullmånens sken då  betesfiskens fjäll blänker i det mörka vattnet. Barracudan har stora ögon och det är lätt att förstå att den är en utmärkt nattjägare.
 
 
"Say ba..."
 
 
Betesfisken bestod av drygt decimeterlånga flygfiskar som agnades med en rejäl enkelkrok genom ryggen, fastknuten på en meterlång ståltafs. Vi hade inga spön med rullar, utan lade linan över fingret och höll handen ut över relingen bara, på så sätt känner man direkt när det hugger och då gäller det att snabbt som fan att göra ett motryck så att kroken fastnar ordentligt. Ett kritiskt moment med endast en hulling att förlita sig på. Är man en halv sekund för långsam, eller råkar slacka linan medan man drar in den så missar man sin chans då barracudan är blixtsnabb att ta det den vill ha och simmar vidare. När man väl fått napp är det i ärlighetens namn inte mycket till fight, mer som att hala in en vattenfylld stövel, men det gäller att hålla linan spänd precis hela tiden. För Bao var det här ingen match, han var en van fiskare. Medan jag däremot missade flera av mina första hugg och började bli frustrerad då jag insåg att betesfisken höll på att ta slut. Den majarökande kaptenen hjälpte mig att agna på den sista som fanns kvar och jag släppte ut linan på nytt.
 
 
 
 
 -Don't rock the boat...
 
 
Båten puttrade långsamt fram och tillbaka i mörkret längs med Ko Lantas kustlinje. Avlägset kunde vi skönja strandresorternas kulörta ljusslingor. Pannlamporna tände vi endast när vi fick hugg och då först efter att vi hade dragit in hela reven. Det här med att inte använda pannlamporna i onödan var Bao väldigt noga med och poängterade att man aldrig fick hänga ut över relingen och lysa ner i vattnet. Det här kunde misstolkas av barracudorna att vara flygfisk ovanför ytan, och eftersom barracudorna är snabba som fan så tar de fart och hoppar upp ur vattnet med öppna käftar för att fånga sitt byte. Bara något år tidigare hade en annan turist mist livet då en stor barracuda hade hoppat upp och med sina sylvassa tänder rivit upp halspulsådern på mannen som förblött och omkommit. Bao behövde inte påminna mig om att vara försiktig.
 
 
 
 
Man förstod att barracudan hade ett blixtsnabbt och rakbladsvasst bett när den högg betesfisken precis bakom kroken, det kändes bara som ett lätt darrning på linan som löpte över pekfingret. Flera gånger drog jag in linan som bara hade huvudet kvar på kroken. Se bild ovan, och video med gapet nedan.
 
Nu hade jag alltså sista flygfisken på kroken och det var också min sista chans att lyckas, och inte minst för att kunna komma tillbaka till resorten med hedern i behåll. Visst hade Bao också tappat ett par fiskar, men hade ändå redan dragit upp fyra stycken som låg där på durken och stirrade på mig.
Plötsligt känner jag hugget när linan spänns över mitt finger och jag snabbt som helvete börjar hala in reven. Den här gången skulle jag inte tappa fisken. Till min lycka så kan jag till slut landa min första och sista barracuda i båten. Det blev high five och klang och jubel istället för gråt och tandagnisslan. Nu var det bara att vända in mot Nature Beach igen. Jag var ju fånigt stolt över min fångst och ville gärna hinna visa upp den på resorten innan de stängde. Jag hade ingen aning om hur mycket klockan var men köket var fortfarande öppet när vi kom tillbaka. 
 
 
 
 
Jag lämnade med nöjt leende in min barracuda till kocken som lovade att tillreda den på bästa sätt. Under tiden firade jag med en iskall Chang, och till och med Bao trots att han är muslim och aldrig drack alkohol gjorde ett undantag och tog en öl han med innan han gick hem och lade sig. Barracudan som serverades med ett par olika goda såser delade jag istället med Kelly från Nya Zeeland samt Peter och Navjit från England. Under middagen skrävlade jag om mina bravader ute på det mörka och farliga havet.
Och visst är det som de säger; egen fångst smakar alltid bäst.
 
 
 
 
Fr.v. Kelly, storfiskaren, Peter, Navjit. Nature Beach Resort, Klong Nin Beach. Ko Lanta 2006.
 
Relaterat inlägg: Giant Mekong Catfish