Bortglömda filmklipp
Råkade hitta en bortglömd mapp med massa menlösa filmklipp från säsongen. Tänkte att jag kunde ta och posta dem här. Jag klippte ihop några lite snabbt och tankade upp dem. De innehåller absolut ingenting av värde och är egentligen rätt trista att titta på.
Utsikten från mitt rum, med alla sina morgonljud. Dagens första böneutrop från minareten hörs i bakgrunden. Lyssnar man noga så hör man även hur vågorna rullar in. Förstora fönstret och skruva upp volymen.
Typisk regnsäsong. (Manu Chao - Rainin' in Paradize)
Så här såg det ut när vi fick sky loungen på plats. (The Who - Teenage Wasteland)
Saxat från inlägget Nature Starts 2011-10-19 ...
(...Mitt nya favorittillhåll är toppstugan uppe på tekterassen. Jag fick idén direkt när jag såg bambuhyddan som stod och skräpade mellan hotellet och köket. Problemet var bara hur man skulle lyfta upp den på taket. Behöver en kranbil. Känns dyrt. Hur göra? Vänta tills jag ser en blev svaret. Ett par dagar senare blev jag bönhörd. Fyra rökande thai låg och slappade på en orange kranbil inne på Nature Beach. De verkade ha slutat för dagen och jag började vifta med armarna och peka bort mot Nature House och förklarade mitt önskemål. Jag erbjöd dem 500 baht för att lyfta upp hyddan på takterrassen och det blev respons direkt. En halvtimme senare var den på plats. Jag har några klipp på det, så om jag får tid ska jag göra en liten film och lägga upp. Nu har vi på Nature House klong nins enda “VIP sky lounge” som jag har valt att kalla den. Dagen efter drog jag lite el och satt in en myslampa under taket så nu kan man make romantic där!...)
Som sagt så blev det ju jäkligt mysigt där, och jag har många fina minnen från stunder i den hyddan. Den var så klart också väldigt populär och uppskattad av gästerna. Grejen med att bara ha endast en bambuhydda på taket, eller "sala" (ordagrant: paviljong) som det heter på thai, var att det blev lite mer privat och man kunde sitta där i fred.
Nancy visar hur man öppnar en cocosnöt. Tyvärr ramlade själva finalen bort.
En dag följde vi med och kollade på Rambos comeback. Gula shorts och lite lönnfett är hans kännetecken. Något skit med videokonverteraren har gjort att filmen är lite uppspeedad. Det var i alla fall en jämn match och först trodde vi att Rambo skulle vinna, men hans dåliga kondition fällde honom i de sista ronderna.
Trots att jag varit så många gånger i Thailand så var det här första gången jag såg muay thai i verkligheten.
Tror det blir fireshow resten av säsongen...