Moshi Moshi Japan

Efter att ha blivit nekad på fem Love Hotel så började tålamodet att tryta. Diskrimineringen bestod av rent språkliga orsaker. Det var uppenbart att det fanns lediga rum men ingen ville ta emot den trötte och frusne svensken. Tokyonatten hade välkomnat med nollgradigt och snålblåst. Klockan var redan efter halvtvå. När jag gick in på det sjätte stället så var jag bättre förberedd. Jag hade nu lärt mig frågan de alla ställde på japanska, och det var just om jag pratade japanska eller inte. “Japanese…yes, of course…Arigato…konnichiwa..Moshi Moshi…” Kvinnan bakom disken studerade mig tyst några sekunder och överlade med sig själv om huruvida jag skulle få passera eller inte. Efter en kontrollfråga som jag inte förstod så var det dörren direkt. Hon kryssade underarmarna framför ansiktet vilket betyder ett definitivt Nej. Jag förstod att det inte var någon idé att diskutera saken vidare. Det är så de gör, korsar armarna framför ansiktet, eller bara slår ihop pekfingrarna mot varann och tecknar ett kryss.

Jag lommade iväg genom Shibuyas trånga gränder med riktning mot ett kapselhotell (going trashpacker) som jag visste fanns på Dogenzaka som är en av huvudgatorna som löper västerut från Shibuya Crossing, världens mest trafikerade korsning vad gäller fotgängare. En japansk kvinna som uppfattat situationen dök upp vid min sida och erbjöd sig att lösa problemet.

“I can hel yo”

“You can help me?” Japanerna är alltid så hjälpsamma.

“Ye, stay fo fee”

“I can stay for free?” Tänk vad vänliga de är ändå.

“Ye, but firs massa an bloro”

“Pardon me?” Dessa asiatiska uttal.

“Massa”

“Do you mean first massage?” Snacka om hjälpsam dam. Jag blev full i flin.

“Ye, an bloro, oly 10000”

“What is bloro? I don’t understand that word” Sa hon inte for free alldeles nyss?

Den japanska kvinnan tecknade med överdrivna gester om vad bloro handlade om.

Jag skrattade och tackade som ödmjukast, men avböjde detta chantila erbjudande innan jag korsade gatan och tog in på kapselhotellet som endast tog 4000 Yen för en sardinburksövernattning.

“I gi discoun!” ropade hon efter mig innan dörren gick igen bakom mig.

Capsule Hotel  Capsule Hotel

Efter att ha lyssnat på snarkande halvfulla salarymen i de andra kapslarna så vann tröttheten till slut och jag föll själv in i sömn. Bara för att vakna upp nästa morgon med halsont och täppt näsa. Nu såg jag verkligen fram emot att få checka in på Shibuya Excel Hotel (going flashpacker again) efter en frukost på Starbucks med utsikt över den väldiga korsningen som syntes upprepade gånger i “Lost in Translation”, filmen som förde mig till Japan den första gången för tre år sedan.

Dagen har varit lugn med små rundor i Shibuya och lite fotande, men med mest fokus på mat så klart. Bara lunchen idag var mödan värd att ta sig den långa vägen till Tokyo via Kuala Lumpur. Japan ÄR världens överlägset bästa matland. Jag kommer aldrig förlåta min lillasyster som åkte hit ett par veckor och levde på pommes frites under hela vistelsen. Middagen idag var också helt oslagbar.

Lunch i Tokyo

Hoppas jag känner mig bättre i morgon. Denna kylan alltså. Ska erkänna att jag inte var riktigt medveten om medeltemperaturen här i januari när jag under ett svagt ögonblick i höstas råkade klicka i “Bekräfta bokning” på AirAsias hemsida. Men solen skiner i alla fall och det är så klart i luften att jag såg ända till Mt Fuji från hotellrummet idag.

Mt Fuji Mt Fuji till vänster i bild

Shibuya Crossing med Shinjuku i bakgrunden. Shibuya Crossing från hotellrummet, med Shinjuku i bakgrunden. 


Kommentarer
Postat av: Mia

Nu ska vi se varför jag surar.... Shibuya, starbucks, sushi. Japan god damm it! Men jag fick ju åka till Alvik och dricka kaffe jag... Skoj!



Om jag minns rätt var det du som skulle hem och göra barn, men jag fick visst ta tag i det med och du snor runt i världen ;)



Vad hände med hjärtat på lanta, ta det med dig nästa gång!

2011-01-10 @ 18:53:05
Postat av: Peter

There's no such thing as free lunch...

2011-01-10 @ 20:07:24
Postat av: Lillasyster

Haha, "levde på pommes frites" i två veckor... Inte helt sant men nästan ;) Jag kommer aldrig att glömma när jag åt friterad kyckling på en Kinarestaurang! Det var sååå gott! ;)



Jag åker gärna tillbaka till Japan någongång och lovar att testa maten lite mer då!



Krya på dig!

2011-01-11 @ 15:02:28

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0