Tågluff 2022 - Dag 13 (del 2) - Tåget till Rijeka
Det har varit ett långt uppehåll med skrivandet, men jag måste avsluta dagboken från förra sommarens tågluff. De sista dagarna i Kroatien återstår ju som sagt. Det får bli i en något kortare sammanfattning. Om det nu går att hålla det kort. Beror lite på hur djupt jag kan, eller vill, dyka i minnesbanken.
A room with a view... Hotel Jadran. Rijeka, Kroatien.
Det hade varit en kamp mot klockan men till slut hade vi ändå nått fram till vårt hotell i Rijeka och kunde nu stå där på balkongen och dra i oss doften från det salta Medelhavet. Vi var trötta och svettiga efter resan men var fast beslutna om att hinna bada innan solen sänkte sig ned bakom horisonten.
Tåget från Ljubljana hade fått ett bromshaveri på en av vagnarna och vi blev stillastående på spåret i över en timme innan de hade kopplat bort vagnen i fråga och vars passagerare blivit utspridda i resten av vagnarna. Fram tills dess hade vi egentligen haft kupén för oss själva från och till. Nu blev det helt plötsligt fullt. Och kvavt. Tåget var återigen av den klassiska varianten med kupéer vilket jag finner väldigt charmigt och nostalgiskt, men det är också ett lotteri där det gäller att man får sympatiska medpassagerare - vilket vi skulle få i form av två bakfulla finländskor som aldrig hade hört uttrycket ei saa peittää. Det här var för övrigt enda gången på hela tågluffen som de kollade våra pass. När vi till slut kom fram till stationen i Rijeka kastade sig Junior över drickaautomaten. Vi hade ändå haft ordentligt med proviant med oss men på grund av förseningen så var allt slut. Bakisfinskorna hade över huvud taget ingenting att dricka eller äta. På Balkan är det varmt och på tåget fanns varken kiosk eller AC.
En kort bussresa senare så nådde vi fram till Hotell Jadran som i princip hängde på klippkanten intill Medelhavet. Det här hotellet hade jag spanat in redan ett par månader tidigare och hade också tänkt att det skulle vara vårt slutmål innan det på något sätt var dags att bege sig hemåt igen. Med flyg alltså, från någon lämplig stad i närheten. Det skulle visa sig vara krångligare än vad jag först hade trott. Flyg från Split, Zagreb, och Venedig bland annat innebar lång transfer och bökiga byten. Onödigt dyrt också. Tack vare slumpen så råkade jag se ett inlägg i flödet där någon gjorde reklam för den lilla småstaden Pula som hade direktflyg till Arlanda med Norwegian. Jag kollade upp det och ändrade i resplanerna. Avbokade en av tre tilltänkta nätter på Jadran och hittade ett bättre avslutningshotell utanför Pula. Flyget hem med Norwegian var nästan löjligt billigt i jämförelse med de andra bolagen. Därmed var hela rutten spikad.
Nöjd kille. Hotell Jadran. Rijeka, Kroatien.
Junior var så nöjd, han hade längtat efter det här ända sedan vi lämnade Sverige. Att vi äntligen hade kommit fram och kunde bada i Medelhavet. Jag var också nöjd och jag kunde verkligen se hur tacksamheten och välbefinnandet lyste i ögonen på honom. För egen del var det också speciellt, jag hade inte badat i Medelhavet sedan Kreta 2001. Det hade ju mest blivit bad i Sydostasien de senaste 20 åren. Vi hann doppa oss ett par gånger men skymningen lät inte vänta på sig. Vi gick upp på det kokheta rummet och bytte om till middagen, vilken vi intog på restaurangens balkong. Fick en ljuvlig grönpepparbiff, och en kall öl hade väl sällan smakat bättre.
Efter middagen så var vi helt slutkörda. Det hade varit en lång dag och nu såg vi fram mot en god natts sömn. Rummet var varmt som masugn och jag drog på full kyla på AC:n med avsikt att kliva upp och justera till en normalare temperatur bara rummet blivit lite svalare. Dessvärre slocknade både jag och junior som klubbade sälungar så fort vi nuddade kudden med våra trötta reshuvuden. Det skulle bli ödesdigert för junior som låg mitt i blåsten från AC:n. Klockan halvfem vaknar jag av att det är arktisk kyla på rummet. Går upp och vrider av och ställer upp balkongdörren för att få in den ljumma medelhavsluften. Juniors axlar är iskalla.
Länk till förra inlägget: Leaving Ljubljana
Länk till hela tågluffen: Far & Son på Tågluff 2022