* Skidåkning, Österrike Bad Gastein, bad hofgastein, sportgastein

BG 2 - Sporten & Hoffen

 
En ny dag med nya tag. Prognosen lovade halvklart och minusgrader i Sportgastein så jag såg fram emot en lång perfekt skiddag där i de breda böljande pisterna. Nu skulle jag få kompensation för den usla gårdagen. Jag skulle dessutom komma ifrån massorna på Stubnerkogel där jag misstänkte att de flesta sportlovsfirare höll till eftersom det är direktaccess från Bad Gastein. Oh, the irony...
 
 
 
När skidbussen väl går så blir den fullpackad direkt, och ännu fler trycker sig in längs hållplatserna på vägen. När jag var här i mars 2022 så var vi kanske tio pers på skidbussen, och då var det ändå en perfekt dag med blå himmel och helt vindstilla. Den gången var det helt magiskt på Sportgastein. Den här morgonen gav inte samma försmak.
 
2024 (Bruuh...) versus 2022 (Halleluja...).
 
  
På toppen är det rena pingisbollen igen och dessutom 15-20 cm nysnö som kanske hade varit underbart om den vore pudrig och inte kramig, och om inte den bayerska pöbeln hade kört sönder den direkt, samt om jag hade haft mina Ripstick eller Paradise med mig istället för pistlokomotiven. Det var bara att kasta sig ut i dimman och hoppas på det bästa. Det gick så där. Ännu en krasch men den här var mycket snyggare då jag fick till en rullning i farten och liksom kom upp på skidorna direkt och kunde åka vidare. Strax efter var det så dålig sikt att jag inte ens märkte att jag åkte ut från pisten mellan markeringarna och ofrivilligt hamnade i ett mjölkvitt Narnialandskap utan konturer. Kunde dock staka mig igenom och ut i en annan pist. 
 
Narnia...? 
  
Jag tänkte ge upp direkt efter första åket men det är ju två åk i slalom så jag gav det en chans till. Det verkade dessutom som om solen hade tänkt bryta sig igenom molntäcket, men det var bara en liten retning för att jävlas tydligen - för sedan försvann den igen. Filmade andra åket med 360-kameran på staven för att dokumentera de usla förhållandena som rådde men filen förstörd igen, precis som i Champoluc. [File corrupted], men nu vet jag vad det beror på; det händer om man tar ur batteriet för fort efter avslutad inspelning. Jag har gjort så för att den inte ska ligga och tjuvdra ström.
 
 
 
Oavsett så fortsatte det rasa in folk och snart var det puckelpist överallt. Det var ingen idé att vara kvar så jag tog skidbussen därifrån för att prova Hofgastein istället. 40 minuter senare klev jag på nya skrytliften Schlossalmbahn och åkte från vårvärmen upp till ännu ett knökfullt vinterlandskap.
 
   
 
 
Runt Schlossalm och ner mot Weitmoserliften var det en myriad av människor. Det var fruktansvärt, på gränsen till farligt. Jag vågade inte ens ta fram kameran för att dokumentera. Illa kvickt drog jag upp till Hohe Scharte som låg inhöljt i tät dimma. Hoppades att milslånga H1/H2 som vetter norrut skulle ha bättre snö men det var en allt för kort sträcka som var åkbar. För en stund så förvann allt folk från backen - troligtvis för att den enda liften som matar upp folk måste ha stannat ett tag. Men underbart är kort för snart hade pöbeln börjat besudla H1 igen. 
  
Lugnet före pöbeln... H1, Bad Hofgastein. 
 
Tog mig med möda ner till mittenstation där gondolen fick forsla ner mina slutkörda ben till dalen i Hofgastein igen. Jag pallade fan inte att ta liftsystemet tillbaka så det fick bli skidbuss till Bad Gastein. Katastrofalt dålig skidåkning summerar jag dagen. Säger jag som egentligen alltid tycker att det är bra skidväder. 
 
 
På Salzburger Hof väntade åtminstone en skön megajacuzzi på stadiga 35 grader. Det var ju de varma källorna som en gång i tiden byggde upp turismen till Bad Gastein. Det här med skidåkningen är ett senare påfund. Och som om det inte var varmt och svettigt nog redan i Gasteinerdalen så fick jag balansera ut temperaturen med en kall Gösser...