* Skidåkning, Sverige hundfjället, skistar lodge, testpilot

Testpiloter SkiStar Lodge Hundfjället

Det var ett erbjudande jag inte kunde motstå. Att få checka in och vara testpiloter på nybyggda Skistar Lodge i Hundfjället som de absolut första gästerna skulle bli en perfekt start på årets skidsäsong. (Egentligen är ju det här en Asienblogg men nu är det ju länge sedan det gick att testa något nytt hotell i Bangkok). Glad i hågen bokade jag ett rum och såg fram emot att bara hoppa i pjäxorna efter frukost och staka ut mot liften. Ski in/ski out. Det här var två månader sedan. Efter bokningen var genomförd började jag kolla upp när liftarna egentligen öppnade i Hundfjället. Mitten på december skulle det visa sig. Vilket antiklimax. Det var tydligen personalen som skulle testköras (missförstå mig rätt...) och inte pisterna. Var det förresten ens någon som vågade hoppas på snö alls nu för tiden? Till min glädje så blev jag varse för bara någon vecka sedan att Lindvallen faktiskt hade premiäröppning av liftarna just den här helgen. 
 
 Vårt rum/lägenhet. Skistar Lodge Hundfjället.
 
 
Hela hotellet är maffigt och inrett med träpaneler och dekorsten i dova färger och man får nästan lite vibbar från Great Northern Hotel i Twin Peaks. Genomgående mörka toner på hela hotellet vilket gläder mig eftersom vitt och sterilt retar mina kräkreflexer. Det här är ett hotell med genomtänkt design på alla plan. Det är en fest för ögat att bara gå omkring och studera inredningen.
 
Hotellet som har nästan 800 bäddar består mestadels av lägenheter men har även vanliga dubbelrum, samt några studios och sviter. Vid bokningen framgick det inte vilken rumstyp man skulle få men jag utgick från att det skulle bli ett vanligt dubbelrum då det bara var jag och min partner in crime Junior som skulle tillbringa helgen här. 
 
I lobbyn som är stor och luftig står personalen redo att ta emot de första gästerna. Det är deras första dag på jobbet i skarpt läge. De är alla oerhört proffsiga och service minded - en konstform som annars verkar vara på utdöende i många branscher. De verkar väldrillade och har svar på alla mina frågor.
 
Egentligen behöver man inte ens checka in så här analogt och gammalmodigt med ett fysiskt möte i receptionen. Hotellet är ju nytt, modernt och genomdigitalt vilket innebär att man kan checka in via Skistar-appen och så klart också låsa upp dörren med mobilen. Det finns QR-koder till allt. Jag förklarar att jag är född på 70-talet och gärna tar ett riktigt nyckelkort till hotellrummet.
 
 
 
 
Rummet ska till min överraskning visa sig vara en 6-bädds lägenhet på 65 kvadrat att förfoga över. Två sovrum, två badrum, kök, stor balkong. Ja, det är en wow-faktor utan dess like. Junior noterar dessutom direkt en Aladdin-ask med ett välkomstmeddelande från Skistar. Han moonwalkar sig runt i lägenheten med en höstnougat i näven.
-Vilket mansion pappa... Jag kunde bara hålla med. En sportlovsvecka här lossnar på cirka tjugo lök. Helt överkomligt om man är sex vuxna mad varsin plånbok, men dränerande för en fyrabarnsfamilj som dessutom ska köpa liftkort för tio lök till.
 
Jag låter bilderna tala för sig själva.
 
 
 
 
 
 
Sovrummet med dubbelsängen är trångt men mysigt. Sängarna är sköna men kanske inte i högsta toppklass. Täckena är tjocka men lätta och kanske lite prassliga. Jag kan inte påstå att det stör men hade nog önskat lite mer tyngd i dem. Men allt är ju nytt och orört och känslan av exklusivitet går inte att bortse ifrån. Inte en enda svettig skidåkare hade vidrört och kontaminerat sängen och rummet före oss. Allt luktade fräscht och gott.
 
 
 
 
 A room with a view...(Tandådalen i blickfånget)
 
Restaurangerna.
 
Pontus ligger en trappa ner från lobbyn, med utsikt mot backarna. Först passerar man genom den stora baren med massa chillhörnor och en pampig eldstad som möjligtvis är fake, men det är oviktigt eftersom man blir så hänförd av hela interiören här.
Pontus är fine dining med en hel del intressanta rätter. För vuxna. Jag beställer trots allt oxfilé och några side orders. Allt kommer in på olika tallrikar och jag kan tycka att det ser lite naket ut. Jag föser ihop allt på en och samma. Men goda smaker och allt perfekt tillagat. Barnmenyn erbjuder endast ett par tre olika alternativ och Junior får in en snygg tallrik goda köttbullar, men moset var lite för löst ansåg han. Personalen är alert och verkar hyfsat pålästa. Att det är deras första arbetsdag - eller till och med timme - på en ny arbetsplats märks ingenting. Något jag märkte däremot när notan kom in var att de missat att bonga några side orders, och oxfilén måste ha varit minst en hundring för billig jämfört med priset i menyn. Jag håller masken så klart men ger istället en generösare dricks.
 
 
 
 
 
 
 
Mondo heter den andra restaurangen som är betydligt svårare att hitta till då den ligger i en egen flygel av hotellet som man når genom en passage på fjärde våningen. Jag kan säga att vi inte var ensamma om att irra omkring i korridorerna i jakt på restaurangen. Här hade jag egentligen bokat bord redan på fredagen men värmesystemet hade ballat ur och lokalen var lite väl kylslagen när vi anlände. Den tillmötesgående personalen tillät oss att göra en rockad med Pontus och så tog vi Mondo på lördagen istället. Den här restaurangen är kanske lite mer familjevänlig och hade sannerligen en intressant meny med olika smårätter från fyra världsdelar. Barnmenyn var samma som på Pontus och det kändes lite väl futtigt. Junior ville ändå hellre ha vuxenmat förklarade han. Strålande tyckte jag, och gemensamt plockade vi ihop så många intressanta rätter vi kunde komma på. Det här påminde ju lite som de riktiga thaihaken i Thailand där man alltid beställer in en mängd smårätter och delar på runt bordet. Snabb service av superproffsig personal. Allt var perfekt.
 
 
 
 
 
 
Frukosten serveras i Pontus-lokalen. Här finns så klart en massa godsaker som bilderna visar. Som vanligt är vi uppe med tuppen och hänger på låset när de öppnar. De välkomnar oss som de allra första frukostgästerna på Skistar Lodge Hundfjället. Jag ska inte sticka under stolen med att det känns lite speciellt. Jag påminner Junior om den högtidliga stunden.
-Tänk Dylan, du är den absolut första personen som står där och brer nutella på en pannkaka på det här hotellet, det har ingen annan människa gjort före dig!
-Pappa, du är lite pinsam..
 
Första morgonen kommer de ut med en kanna presskaffe och en karaff med färskpressad apelsinjuice till bordet, men är morgonen efter utbytt till självservering vid buffén. Eftersom det är så pass lugnt på morgonen hinner jag växla några ord med restaurangchefen Petronella och frågar lite om konceptet kring frukosten. Hon förklarar att tanken egentligen är att man ska boka sin frukosttid med en QR-kod innan man anländer, men att det inte har med coronan att göra, utan att man ska få ett bord tilldelat innan man kommer och då ska det stå kaffe och juice serverat redan när man sätter sig. Allt för att det ska upplevas så exklusivt som möjligt. På så sätt så sprider man också ut gästerna över hela morgonen istället för att alla kommer samtidigt och det bara blir "hela havet stormar" och en slabbig finlandsfärja av hela buffén.
Efter första testmorgonen visade det sig dock att det inte hade fungerat eftersom knappt någon hade fått till sig informationen om QR-koderna och bokningssystemet. Inklusive mig själv. Jag är trots allt född på 70-talet...
 
 
 
 
 Med backen på en stavslängd avstånd. Skistar Lodge Hundfjället.
 
 
Sammantaget hade vi en fantastisk helg på hotellet. Vi åkte därifrån med en bra eftersmak och en go känsla i kroppen. Slalompremiären fick vi i Lindvallen som hade öppnat en hel del backar även om de flesta hängde i Gustavsbacken där man kunde prova de senaste skidmodellerna.
Nu har vi köpt säsongskort i Kläppen som snart öppnar, men...Alperna hägrar mer än nånsin, och om pandemin inte ökar lavinartat (<-no puns...) så hoppas jag att få skriva en reserapport därifrån innan vintern är slut..
 
 
 Ski test weekend Lindvallen.