Flight plan(e)

Jag drog handen snabbt genom badrumshyllan, och det som ramlade ner i neccesären fick följa med. Resten av packningen gick till på ungefär liknande sätt. I micron paniktinade jag älgfärs så att vi kunde få i oss något innan vi drog mot Arlanda. I tvättmaskin låg favoritkläderna och snurrade runt. Det var bara att glömma att få med sig dem. Men de måste dock hängas innan avfärd.
 
Fredag och hämtning på dagis, ja just då hade jag ingen aning om att vi bara timmar senare skulle ut och resa. Ett oplanerat stopp i jobbschemat hade uppstått och jag insåg att det helt plötsligt fanns en möjlighet att dra från novembermörkret. Två riskabla parametrar som kan resultera i det som nu faktiskt skedde.
 
 
 
 
Jag hade mest för skojs skull klickat mig in och kollat på olika resor, och insett att det var billigare att åka till Thailand än till Kanarieöarna. De välkända signalerna i skallen kickade in och jag kände hur köpklorna grep tag i mig. Tankarna snurrade, jag hade sagt till mig själv och alla att det blir ingen långresa i vinter, men nu var jag fast. Ändå inte så enkelt som förr. Jag var tvungen att stämma av med åtminstone tre personer innan jag klickade på bekräfta köp.
 
Jag låste dock resan först genom att klicka Boka. Ett meddelande dök upp på skärmen att jag hade 30 minuter på mig att slutföra köpet. Nu var det bråttom att få klartecken från alla håll. Snabbt svar från uppdragsgivaren att luckan faktiskt fanns. Tokringde till Hjärter Dam som inte svarade. Inaktiv på messenger. Var hon på jobbet skulle det bli problem. Minuterna på skärmen tickade ner alldeles för fort. Jag sökte samma resa en gång till för att vinna tid, men den hade redan gått upp över femtonhundra spänn. Under tiden pratade jag med den tredje parten i målet, men hon sa att jag borde åka om jag nu hade chansen. Hon var bra.
Nu hade jag tio minuter på mig innan resan skulle gå förlorad. Plötsligt ser jag aktivitet på messenger. Ringer upp direkt och Hjärter Dam svarar. Hon hade sövt Lokus. Jag förklarar mig kort och tydligt, att jag har ledigt och vill ta med Junior till Thailand i cirka tio dagar. Efter tre långa sekunder av betänketid så säger hon att det går bra, då får Dylan komma dit en sväng i vinter. Jag är så jäkla tacksam att hon alltid är tillmötesgående. Jag tror det är karma, jag har aldrig varit otrevlig mot henne, vare sig före, under eller efter skilsmässan.
 
Jag klickar på Bekräfta köp innan vi ens lägger på. Genomför betalningen och ropar till Junior att nu drar vi till Thailand. Packar, lagar mat, gör matsäck, hänger tvätt, slår av vedpannan och igång den förbannade elpatronen som dränerar hushållskassan. Packar mera, glömmer hälften, säger till Junior att plocka ur åttiofem bilar ur sin väska, han blir sur och ska stanna hemma fast han redan har satt på sig skorna. Jag trycker en älgburgare i näven på honom för att höja blodsockret. Han blir glad igen och packar om femton bilar och sin kusins rosa diamant, samt sina simglasögon och den rosa elefanten som han fick av en okänd gammal dam vid bagagebandet förra året.
 
Det sista jag gör innan vi låser och sticker till firman och hämtar Volvon är att boka Connect Hotel Arlanda. Det är bättre att stressa i kväll istället för i morgon bitti. Flyget med Thai Air går halvtvå nästa dag.
 
 
 
 
Vi lämnar Mora kvart i sju på kvällen, och inte förrän vi närmar oss Rättvik kommer jag ner i varv. Årets först snö har ramlat ner från himlen under hela dagen. Vi åker genom mörker och snörök. Det är snudd på surrealistiskt. Junior har redan somnat i baksätet. Två känslor drabbar mig. Saknad och egoism. Jag hanterar detta faktum en stund. Häller upp en kopp kaffe och byter snus utan att stanna under färden. Vid Gävle Bro är det dock stopp. Vi hamnar bakom en salt- och plogbil som tar upp båda körfälten. Alldeles för sent kommer vi fram till hotellet, men vi kan sova ut åtminstone.
 
 
 
 
Ungefär ett dygn senare är vi framme på Lanta. Jag har inte sovit en blund på flyget. Junior höll igång i sju timmar innan han slocknade i mitt knä, men jag kan aldrig sova oavsett.
 
Jag siktade på Cook Kai och en spicy beef salad med tillhörande Chang, men stället var till min bestörtning sålt till någon annan. Vilket antiklimax. Men jag tyckte Junior summerade det bra ändå.
 
"Tänk att vi faktiskt är i Thailand nu pappa, det sa liksom bara Poff så var vi framme.."
 
 
 
#1 - - Grutt:

Sicken allkonstnär du blivit på gamla far!
Allt gott..

Svar: Visst. Byta kramsnus under körning är bland det svåraste i livet...
Taste like chicken

#2 - - Grutt:

Sicken allkonstnär du blivit på gamla far!
Allt gott..

Svar: Gamla far var ordet.. ;-)
Taste like chicken