Ko Lanta Dead End
"No. Lanta is not even my second home anymore.." Redan där på färjan kände jag någonstans att det här skulle bli något slags avslut, men jag hade inte svarat henne då, utan låtit frågan hänga i luften bara.
Hade jag nått vägs ände med den här ön? Det kändes så. Allt i livet har sin tid och jag undrar om jag kommer att återvända hit någon mer gång. Misstolka mig rätt. Ön har absolut sin tjusning, men kanske var jag klar här för egen del. Dags att göra bokslut och gå vidare. Jag hade slutfört mitt uppdrag genom att visa Hjärter Dam min historia på ön som hade gett mig så mycket. Och tagit en del förstås. Att hänga på Nature Beach var inte heller en självklarhet längre, restaurangen som hade varit som ett vardagsrum för alla långliggare, kändes inte som mitt längre. Sveken från Nature House-året var som en sårskorpa som ständigt började klia när jag tänkte på hur de hade gått bakom ryggen på mig och helt enkelt brutit kontraktet på eget bevåg. Det hade varit lätt att se hur mycket en så kallad nära vänskap varit värd när en 500-bahtsedel hade kommit mellan två intressen. Business first, friendship then...
Vid vägs ände. Old Town, Ko Lanta.
Naturligtvis hade Hjärter Dam fått höra alla historier från den tiden och hon var inte speciellt imponerad över hur jag stundtals hade blivit behandlad, och har inte heller haft något vidare intresse att besöka resorten för att socialisera med mina gamla antagonister. Favoriterna i personalen hade även dem börjat droppa av en efter en. Till och med Rambo hade slutligen hittat en farangtjej och hamnat i Stockholm. Vad han nu skulle där och göra. Rambos livsöde skulle kunna avhandlas i ett eget inlägg. Jag tyckte synd om honom. I baren på Nature stod han alltid i centrum och var resortens entertainer. I 08-land skulle han försvinna i mängden och skulle få kämpa för sin acceptans. Kanske har jag fel. Han kanske var nöjd att sitta med långbyxor i en förortslägenhet.
Siste man att lämna kolonin tar med sig flaggan...
Det positiva med den här resan har varit att istället för att vara bekväm som tidigare och inta alltför många måltider på Nature, så har vi utforskat nya ställen som jag har tyckt varit intressanta men av olika orsaker aldrig provat. Lantas styrka är ändå att det finns så många trevliga ställen att välja på, både i och utanför turiststråken, bara man vet var man ska leta. Även för en thai. Hjärter Dams favoritsylta är en oansenlig och alldeles för varm plåtbarack (bredvid 7/11 Klong Nin) som slevar upp oidentifierbar thaimat ur bleck skolbespisning style bakom en glasdisk, för nästan inga pengar alls. Själv har jag mina favoriter i Old Town. Beautiful Restaurant, Cee side och Cautchou allra längst ned. Lanta har också bjudit på sitt bästa väder. Blå himmel och sol varje dag och med en lätt bris som svalkar och håller myggen borta, så egentligen finns inget att klaga på.
Pärlor för svin...?
Vidare har vi bestämt oss för att stanna ett par dagar till men kommer byta ställe, sedan en natt i Krabi Town för vidare färd mot Bangkok där vi stannar två nätter innan hemfärd. Besöket hos föräldrarna har också ställts in. Alltför påfrestande att resa hela vägen till No Mc Fly för den havande som anser att det blir alltför uttröttande.
Orsaken att vi kommer byta ställe beror helt och hållet på att vi har inte lust att supporta en resort där hela ägarfamiljen bara sitter i ett hörn och ser sura ut, och inte lyfter ett finger för att få gästerna att trivas. Det är bara solstrålen Khun Ma som bär upp det här stället och gör det värt att stanna, men även hon har tröttnat och kommer sluta samma dag som vi checkar ut, och fina Klong Nin Resort betraktas nu i mina ögon som ett sjunkande skepp.
Jag hade faktiskt trots allt en särskild orsak att boka det här stället, och det var att i somras fick jag ett samtal från Lanta där det gjordes gällande att hela resorten var ute efter en arrendator pga att det fanns ingen som kunde engelska ordentligt och det saknades idéer och visioner. Problemlösningen var som vanligt att kasta in en farang (som man kunde klämma på stålar) som kunde lyfta verksamheten. Glöm det sa jag, men nyfiken nog att bo här för att se det med egna ögon. Bungarna är fina och stora och med trevliga balkonger. Pool finns också för de som inte fattat att man kan bada i havet. Det enda som saknas är några leenden och ett "Good morning".
Lätt att förstå, men tydligen skitsvårt att utföra.
