Bangkok Hotell 2013 aussie pub, salil, salil hotel, soi 11

Salil Hotel Sukhumvit Soi 11

Jag har så många historier från det här stället. Egentligen skulle jag ha delat upp inlägget i två, en ren recension, och en story om allt som hände de där dagarna i rum 303 på Salil Hotel. Leken hade blivit till allvar och många avgörande beslut togs här på det pastellfärgade hotellet. Ryktena om par i hjärter hade nått föräldrarna lite för fort, och Hjärter Dam ställde också in en jobbresa till Kina kvällen innan avfärd. Allt för att få mer tid med den där farangen. Syskonen gick i taket, men det brydde hon sig inte om. Hon hade bestämt sig. Min hemfärd närmade sig och hon ville inte förlora mer tid, så hon stannade i Änglarnas stad med mig.
 
 
 
 
Salil Hotel är  i alla fall nybyggt och ligger mitt på trendiga Soi 11. Personalen var väldigt tillmötesgående och proffsiga när vi checkade in. Ja hela tiden egentligen, förutom den sena kvällen vi kom hem från en buffémiddag på Bayoke, och en gorilla till nattvakt med helt fel attityd stoppade oss nere i lobbyn på Salil. Jag såg hur kränkt hjärter dam blev, och jag själv blev oerhört provocerad av situationen. I hissen på väg upp ökade pulsen ytterligare och efter bara några minuter inne på rummet så kunde jag inte hålla mig längre. Jag åkte ner till lobbyn igen och drog av en mildare form av farang style, men bara så pass att jag inte förlorade ansiktet. När jag fått de ursäkter,löften och nyckelkort jag önskade så tackade jag för deras i övrigt proffsiga uppförande och berömde dem för deras fina hotell. På väg upp på rummet igen så funderade jag på om jag handlat rätt. Jag hade ingen aning, jag hade bara följt min impuls för att få någon slags upprättelse. Hade jag gått emot något slags tabu? Vad tyckte hjärter dam egentligen? "Ok, you can go downstairs, but don't do too much farang style" hade hon sagt innan jag gick ner. När jag kom upp på rummet så kramade hon om mig och sade "I loved you before, but now I love you even more, because now I know you can always protect me.." . Jag hade tydligen handlat rätt.
 
 
 
 
De flesta rummen är av Superior style och inredda i åtta olika färgteman efter asiatiska blommor. De har det nödvändigaste men inget mer, alltså en säng av queen size, TV, skrivbord, garderob och ett kylskåp. I dessa rum fanns förvånansvärt ingen glasvägg in mot badrummet, trots att det är nybyggt, däremot en fin dubbeldörr som gick finfint att prata och titta igenom. Om man uppgraderar sig till Deluxe som är belägna i hotellets två översta våningar så får man förutom king size bed också badrum med både dusch och badkar samt öppningsbara fönsterluckor in mot rummet. Fritt wifi är det i hela bygget. Däremot så finns ingen pool på hotellet.
En annan minuspost på Salil är att det är lyhört, inte bara från badrummet utan även från korridoren, ja till och med från de andra rummen kunde man höra röster och ljud från TV:n. Det syns ju också på bilden hur nära de ligger varandra. Hotelldörrarna är av enklare slag och knappast av den klassiska ljuddämpande typen.
 
 
   
Superior room
 
Deluxe room
 
 
Lite kul är menyn som berättar hur mycket det kostar att slå sönder saker och ting. Att på gammalt hederligt rockstjärnemanér skicka ut TV:n genom fönstret kostar 28000 + 44000 baht, alltså typ nästan en svensk månadslön. Tveksamt om det är värt det. Men om man öppnar fönstret först och kastar ut askfatet så blir det ju inte så dyrt ser jag. Endast 70 baht. Go Rock´n Roll light! Askfat förresten? Är det inte rökförbud på rummen?
 
 
     
 
Frukosten som serveras är egentligen inte så märkvärdig. Som vanligt så finns det nödvändigaste och man kan äta sig mätt. Men det saknas en viktig detalj, och det är riktigt kaffe. Jag tycker nog att det är under all kritik att ett fyrstjärning hotell sänker ribban så lågt att de endast erbjuder pulverkaffe på frukostbuffén. Visst, hotellet är prisvärt, men skippa hellre välkomstdrinken man får vid incheckningen och servera riktigt bryggkaffe istället. Lokalen inne är lite tråkig kanske, men det går bra att sitta och äta sin frukost ute i den lilla men trevliga baren som vetter mot gatan.
 
    
 
Sammanfattning Betyg:
Rum. 4. Romantiska rum i vackra pastellfärger. Lite trångt och tyvärr väldigt lyhört.
Sängar. 4. Sköna sängar och kuddar, men minus för queen size i standardrummen.
Frukost. 2. Stort minus för pulverkaffet.
Läge. 5. Beläget mitt på Soi 11. Bredvid Aussie Pub och bara några minuter till BTS Nana.
Utsikt. 2. Typ Soi 11 eller någon sidogränd.
 
Helhetsbetyget blir ändå att rekommendera det här hotellet. Främst för att det är prisvärt och ligger mitt i smeten, och riktigt kaffe kan man ju alltid köpa någon annanstans på elvan. Om gym och pool är ett krav så går det ju bort så klart.
 

Visa större karta
 
#1 - - Anna Hansson:

Hej! Jag jobbar med programmet P3 Nyheter med Kazmierska på Sveriges Radio. Är på jakt efter personer med reseerfarenhet från Kambodja, och skulle vilja prata med dig.

Maila gärna anna.hansson(at)sr.se så berättar jag mer.

Vänlig hälsning,

Anna

#2 - - Frank:

Vad trevligt. Jag har mailat.