Europe - The roadtrip. Dag 1. Sverige.

 
"Pack your bags honey, we are going on vacation. Leaving Town at sunrise."
 
Utan GPS, men med ett tält och en Skolatlas med uppdaterad mjukvara senast 1979 så lämnade vi Dalarna en junimorgon och begav oss södeut. Vi tog sikte mot Skagen, men hamnade betydligt längre ner i Europa. Med spontanitet, impulsen och framför allt känslan som vägvisare skulle vi ha avverkat nästan 500 mil innan vi var hemma i Masriket igen. De tänkta fem dagarna blev snabbt tolv då tiden går fort när man har roligt.
 
Dag 1.
 
"Is that your GPS darling..?"
 
En missad avfart i Skövde förde oss vidare mot Skara och Hornborgasjön när jag plötsligt såg skylten in mot Vilske-Kleva, min fars gamla barndomshem. Jag hade inte varit där på nästan 35 år så jag tvärnitade och svängde av. Vi frågar oss fram. En bondeidyll med gamla människor som snackar som karaktärer ur en Vilhelm Moberg-roman. Så litet att de fortfarande mindes pappas och farfars namn. "Jaha, är du en Bladh, ja de bodde ju i den där gården där borta, men flyttade någongång efter kriget..."
 
Vilse i Kleva..?
 
Vi åker vidare mot Hestra i Småland för att besöka farmors och farfars grav, och naturligtvis måste jag visa huset där jag själv föddes en septemberdag för alldeles för länge sedan. När jag var liten kunde man åka tåg ända till Hestra, men idag är stationen nerlagd, precis som Vivo och kiosken där vi brukade få godis. Gamla Rixi-baren där min mamma serverade är nu pizzeria, men namnet lever kvar.
 
Klassiska Rixi.
 
Idag lever Hestra mest på slalombacken Isaberg, en ovanligt hög kulle för att vara i Småland. Och så klart Hestra-handsken som började tillverkas samtidigt som slalombacken anlades -36. (Kuriosa: Ingemar Stenmark vann i Madonna di Campiglio -74 med Hestra-handsken, sedan har det bara gått framåt för företaget.) För övrigt är Hestra en riktig håla.
 
 
 Året var 1972.
 
Vilken jävla tur att vi flyttade till Dalarna tänker jag när vi svänger ut på Nissastigen och rattar vidare söderut. Jag har ingen aning om vart vi kommer att spendera natten, utan kör på måfå. Denna underbara frihetskänsla, att resa utan egentligt mål, att inte veta var man ska sova eller när man kommer hem igen.
 
Det spricker upp och är sen eftermiddag. Ursprungsplanen att ta färjan från Göteborg till Fredrikshamn skippar vi och väljer Öresundsbron istället. Närmar oss Halmstad enligt skylten. Tylösand för fan slår det mig. Dit ska vi bestämmer jag i huvudet utan att överlägga närmare med mitt resesällskap. Jag fäller ner solskyddet och skruvar upp volymen på radion.
 
Tylösand Hotell är egentligen för dyrt men jag orkar knappast slå upp tältet på någon närliggande camping. Jag drar firmakortet och försöker - utan resultat - att hitta anledningar att göra vistelsen avdragsgill. "Är ni helt säker på att det inte pågår någon hantverksmässa i stan?" . Rummen är inte alls märkvärdiga, men hotellet i övrigt andas stjärnglans och svensk musikhistoria. Läget alldeles intill sanddynerna är förstås oslagbart. Efter att vi slängt in väskorna tar jag med Hjärter Dam ut på stranden för att visa Sveriges svar på Thailands stränder.
 
 
Same same Thailand but different.. Gyllene tider och stränder..
 
 
 
Snyggt för att inte vara Dalarna...
 
 
  
Gessles Place..
 
 
 
 
  
 Nästa stopp Danmark. Nästa inlägg kommer inom kort.

Kommentarer
Postat av: Rulle

Härlig reseskildring. Vad tyckte Hjärter Dam om Sveriges svar på Thailands stränder?

2014-10-29 @ 02:20:00
Postat av: Taste Like Chicken

Stränderna var det inget fel på, det är vattentemperaturen som borde regleras..

2014-10-29 @ 21:06:05
Postat av: Peter

"...nån gång efter kriget..."

2014-11-02 @ 13:56:41
Postat av: robban

Helt underbart att ha dig tillbaka här. Jag har faktiskt kollat in din blogg minst två ggr per vecka i hopp om att det ska ha kommit nya inlägg från dig. Välkommen tillbaka

2014-11-09 @ 10:55:47
Postat av: Taste Like Chicken

Tack Robban. Jag har fått tillbaka inspirationen att skriva igen nu när huset är så gott som färdigrenoverat.

2014-11-09 @ 17:15:13

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0