Frankrike, Roadtrip Europa 2014 bir-hakeim, café du pont neuf, ducs du bourgogne, eiffeltornet, elefantklippan, etretat, gare du nord, mers les bains, metro, paris, pont neuf, rue rivoli

Europe - The roadtrip. Dag 7. Frankrike. Paris

 
 
Okej, vi skulle till Paris. På ett eller annat sätt. Vi var alldeles för nära för att skippa det. Men först ville jag söderut en bit till. Jag hade bildgooglat lite på Normandies kust och hittat ett ställe som hette Étretat som verkade ha snygga kalkstensformationer, bland annat den så kallade elefantklippan. 
 
Morgonen i Mers-les-Bains var gråkall och vi tog den inkluderade klassiska franska frukosten i hotellets matsal/lobby/reception, där även den livsnödvändiga wifin fanns.
 
 
 
Ett par timmar senare på slingriga vägar utan mat- och tankställen så var vi framme i Étretat där solen inte lyste, men däremot diesellampan och än mera den gravides blodsockerlampa som blinkade rött sedan länge. Stan var mysig men kommersialiserad med väldigt franska men inte asiatiska turistmenyer. Vi tog kaffe och bilder och åkte vidare.
 
 
Måsjäveln fotobombar elefantklippan...
 
Inte förrän i Rouen blev vi räddade från undernäring av Ronald McDonald, där jag också var tvungen att ta ett beslut om hur vi skulle närma oss Paris. Att boka ett hotell via appen var så klart ett alternativ, men föll på sin egen orimlighet då jag antagligen aldrig skulle hitta fram till hotellet i fråga. Kanske parkera vid Versailles och åka kommunalt in till stan verkade bökigt, om ens möjligt. Äh, sa jag till Hjärter Dam som satt och höjde blodsockret med Fanta och kycklingburgare, vi drar rätt in i smeten och ser vad som händer, något jävla hotell borde vi ju hitta. Det funkade alltid förr och borde funka nu också. Jag tog en skärmdump med siktet inställt på Paris innan vi lämnade loggan med The Golden Tits of America bakom oss.
 
 
Molnen skingrades och trafiken tätnade ju närmare Paris vi kom, men jag följde bara skyltarna mot City Centre och rätt som det var så befann vi oss nere vid Seine och kunde snart skymta Eiffeltornet. En märklig och mäktig känsla. Jag trodde aldrig att det skulle ske att jag skulle köra bil i Paris, det fanns liksom inte på världskartan, men nu satt vi där alltså och såg tornet komma närmare och närmare, och jag fantiserade att jag körde en cabriolet och tog en cigg fast jag inte röker och att jag hade kvar mitt långa hår, medan jag nynnade på Balladen om Lucy Jordan.
 
 
 
 
Vi följde trafiken ett tag längs Seine utan att skymta något hotell, och jag insåg att jag var tvungen att svänga av leden in på de mindre gatorna. Jag visste det inte då men det var precis vid Pont Neuf och Rue de Rivoli där jag direkt hittade ett ledigt parkeringsgarage, och så fort vi kom upp på gatan igen skymtade vi en hotellskylt jag kände igen. Best Western (Ducs de Bourgogne). Fyrstjärnigt. Bra läge. Antagligen skitdyrt ut men vi kunde ju fråga i alla fall. Inte ens 85 Euro kostade det. Sanslöst prisvärt. Taget så klart, och det tog inte ens en kvart från att vi svängde av leden till att vi hade ett rum. Solen sken i sinnet och Paris.
 
 
  
 
Middag på en typisk parisisk krog (Café du Pont-Neuf) med små bord på trottoaren, där chaffisen äntligen fick avnjuta ett glas rött och känna sig sådär kontinental igen. Tyvärr var snusen slut sedan flera dagar.
 
 
Vi avslutade så klart dagen med att bege oss till Eiffeltornet. Doften nere i Paris Metro gav mig omedelbart flashbacks från tågluffarna, jag hade inte varit här sedan -95 och minnena träffade mig rakt i mellangärdet. När Köpenhamn började kännas som mammas gata så var Gare du Nord och Metron i Paris den nya porten till äventyret. Oberoendet och friheten. Det är märkligt hur dofter på en sekund kan slunga en tillbaka i tiden.
 
 
Vi klev upp vid Metro Bir-Hakeim och blev genast påhoppade av de afrikanska souvenirförsäljarna som i sin tur blev påhoppade och bortmotade av den franska polisen. Vi tog den korta promenaden till tornet och satte oss på Champ de Mars och inväntade skymningen tillsammans med tusentals andra turister som satt på filtar med Champagneflaskor framför sig och väntade på att Eiffeltornet skulle tändas. Var det helg redan? Jag visste inte. I Paris är det alltid högsäsong. Skulle vi stanna en natt till, eller skulle vi åka vidare? Visste inte.
Champagne förresten, låg inte det i närheten?
 
 
 
 
 
 
Dagens rutt. 
#1 - - LeGrutt:

Dofter och minnen...Ou est roi cinc sil vous plait!?!

#2 - - LeGrutt:

Dofter och minnen...Ou est roi cinc sil vous plait!?!

#3 - - Taste Like Chicken:

Grutt, inte ens Google Translate kunde hjälpa mig med den meningen, men det slog mig att det där var något jag kanske försöka säga på Gare du Montparnasse för tjugo år sedan..Eller?