The swedish are coming

Egentligen finns väl inga större nyheter att rapportera hem om. Har varit på Lanta en vecka nu och försökt komma till sans med allt. När jag skrev de två senaste inläggen så var ju alla depåer nere på noll, men nu har jag rättat till mig någorlunda och börjar komma i fas igen. Det har varit ett par mentala djupdykningar men jag orkar inte älta den skiten något mer just nu. Jag gillar min bungalow på Marine Park View stenhårt och jag tycker att det var rätt beslut att flytta ner till Kantiang bay för att samla tankarna. Jag har trots detta varit upp till Nature Beach och hälsat på varje dag. På Nature House har jag dock inte satt min fot.
 
 

Det dåliga med Kantiang Bay förutom det långa avståndet är det dåliga utbudet på restauranger. Maten här på resorten är ingen höjdare, förutom frukosten då som är helt ok och ingår i priset. Inget knussel där heller om man vill ha något extra på tallriken. Kan ni slänga på lite grönsaker? No problem! De flesta i personalen är dock från Kambodja och kan varken engelska eller thai, vilket kan komplicera en enkel beställning men nu efter en vecka så sitter det, de vet vad jag vill ha. Har köpt en liten vattenkokare också, så nu har jag mitt eget presskaffe och slipper alltså kaffeblasket de annars serverar överallt.

 

(En stor del av arbetskraftinvandringen i Thailand kommer annars från Burma. Tyvärr ofta utan arbetstillstånd och många lever under slavliknande förhållanden. Jag undrar om t.ex. Khao Lak hade klarat en närmare granskning. Återuppbyggnaden av hotellen efter tsunamin 2004 stod nog illegalt invandrade burmeser för. Om jag inte minns fel så var det burmeser som byggde de lyxiga husen framför Nature House.)

 

Så vad har jag då gjort den gångna veckan förutom att föröka rätta till magen? Åkt moppe. Jag har varit runt på hela ön, från norr till söder på båda sidor. Hälsat på de flesta jag känner. Hängt med Nettan och Malin och även tagit med dem till Nancy’s restaurang Roy Rang Restaurant ett par gånger. Har funderat över min fortsatta vistelse på Lanta också. Should I stay or should I go? Har lyssnat runt lite på boende men mycket är bokat och få verkar villiga att ge någon rabatt för long stay. Men jag förstår, peak season närmar sig och alla får fullt ändå. På bara den här veckan har jag märkt en stadig ökning. Även om jag bara hört svenska en endaste gång på Kantiang Bay så väller nu svenskarna in i norr på Klong Dao och Long Beach. 

 

Klockren analys av Simpsons.
 

För övrigt så tror jag bloggen slog rekord i besöksstatisktik den gångna veckan. Tyvärr så kan man bara kolla nittio dagar bakåt så jag är inte helt säker. Men jag minns att för något år sedan så hade jag ett par tusen sidvisningar på en endaste dag men då hade jag bl.a. skrivit några rader om en svensk fotbollslandskamp och antar att folk googlat info om matchen och råkat ramlat in på sidan. Ibland länkar jag bloggen för att känna av läget lite och märker att man får mest respons när man skriver rakt från hjärtat. Att  skriva om att “stranden var oootroligt fin…“ osv. det vet ju alla redan och väcker inget intresse. Men jag förundras ändå alltid över att folk orkar läsa smörjan. Jag undrar ofta vilka de är. I första hand skriver jag för min egen skull för att minnas och för att jag gillar själva skrivandet som sysselsättning. Därför blir det ganska långa inlägg ibland. Typ varje gång.

 

(Den mesta responsen kommer via privata mail och meddelanden på fejan och få verkar orka ta sig förbi robotspam-spärren i kommentarsfunktionen på själva bloggen. Tyvärr verkar den inte gå att ta bort och jag tycker själv att den är hur jobbig som helst när man vill kommentera någon annans sida.)

 

 

 

Nästa inlägg ska handla om en ny bar på Klong Nin som nu är under en masjävels arrende…


Kommentarer
Postat av: Emma

Tackar för otroligt intressanta back stage inlägg, var på Klong Nin förra året och känner till ställena du skriver om. Kommer tyvärr inte tillbaka i år.. Kan tipsa om en helt fantastisk kvinna som med sin man driver the Narima. Vi bodde där under en vecka och vår son blev såpass sjuk att vi var tvungen att besöka sjukhuset. Hon körde oss dit, väntade flera timmar och hjälpte att översätta språksvårigheter med thaiarna. Körde oss sedan hem igen. Efter några dagar bjöd hon oss med sej på en heldagsvisning av hela lanta som kompensation av att vi hade haft sån trist upplevelse (sjuka) i Thailand och ville ge oss ett bättre minne att komma ihåg ön genom. Så de blev elefantmatning,mongroveträskbåtutflykt, restaurangbesök, och gamla stan besök och massvis av historier om ön. Eldsjäl verkligen!
Ha de nu så gött! Och fortsätt blogga!!

2012-11-23 @ 22:24:17
Postat av: Frallan

Vad kul Emma att du gillar inläggen, och att ni fick en bra upplevelse av Lanta trots sjukan där.
Jag passerar Narima varje dag men har aldrig varit in, men jag ska passa på nu att se vad det är för ett ställe.

2012-11-24 @ 05:15:37
URL: http://tastelikechicken.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0