Lifetime

Med svaret hängandes i luften så lämnade hon mig och Lanta nästa morgon. Tomheten gick inte att beskriva. Rastlös och fången på hotellet trampade jag runt i cirklar tills jag inte stod ut längre. Jag ringde in Bee för att hoppa in som standby för mig. Själv tog jag vespan och drog söderut mot Kantiang Bay. Parkerade på Noon viewpoint restaurant där jag hade tillbringat så många timmar med henne förr. Beställde in en laxmacka och en Chang och väntade in solnedgången.



Solen sjönk ner bakom Ko Ha , och mitt hjärta med den. Jag undrade om jag någonsin skulle få se henne igen.
En halvtimme senare satt jag nere på stranden på Kantiang Bay och tog in det sista av dagens ljus. Innan det blev helt mörkt hann jag se att någon skrivit LOVE i sanden med stora bokstäver. Då ringde telefon. Det var hon.



Sa att hon saknade mig och solnedgångarna på Lanta. Hon var ledsen och nedstämd. Ja vad skulle hon upp där och göra tänkte jag för mig själv. Men jag visste, eller förstod, att hon hade varit tvungen att lämna ön ett tag. Tills vissa saker hade lugnat ner sig. Hade jag någonsin varit så tålmodig. Antagligen inte, men jag har någonstans hela tiden trott på det. På oss.
Eller så är jag bara naiv igen.

"How long can you wait for me?" hade hon frågat redan i våras.
"A lifetime" hade jag svarat.
"What means lifetime?"
"It means all my life tirak. All my life. Khao jai mai?"

"Oh..honey, I love you so.."

Och jag hade menat det, precis som allt annat jag sagt till henne.
Tiden får utvisa vad som händer. Nu har det gått ett par dagar och en vecka. En livstid i sig.

The show must go on. Så jag åkte till marknaden och köpte några kilo apelsiner till och ställde mig i köket på Nature och pressade juice till frukosten. Jag visste att hon skulle komma tillbaka en dag.






Kommentarer
Postat av: Dorvaldin Dapperin



Ett tag trodde jag det var mest i fotboll, det kunde göra ont.. Tydligen finns det fler saker - som kan värka.. Leif GW Person sa nyligen.. Att man får förr eller senare i livet.. Betala för de lyckliga stunderna, vi haft i livet.. Paradiset är ju som bekant tomt.. Ingen står ut där.. Samma må kanske gälla den smärtfria kärleken..



Vi får se!



DD

2011-11-21 @ 20:28:08
URL: http://Ingen
Postat av: Susanna

Du får ta minisemester efter Nyår och åka till henne, viktigt att du finns där!! Kram

2011-11-22 @ 08:14:01
URL: http://bangkok-life-susanna.blogspot.com
Postat av: Frallan

Denna Dorvaldin? Vem? Känner vi varann? Som kallar sig granne. Hm. Känner ingen som behandlar språket så på det viset./



Bra förslag Susanna :-) För tillfället ser jag fram emot minisemester i KL i månadsskiftet.



2011-11-22 @ 10:19:20
URL: http://tastelikechicken.blogg.se/
Postat av: Dorvaldin Dapperin

Hej!



Jag lägger ner ett enorm arbete på att göra det hela mystiskt! Enda målet är: Att skapa en bättre värld! Att ev. väcka uppmärksamhet - som i sin tur, leder till något gott - för oss alla! Är det möjligt, mån tro - att föras oss närmre varandra?



Nej, jag är minsann inte bitter! Även om allt talar för att vi lite till mans, borde vara det!



DD

2011-11-22 @ 10:37:59
Postat av: Frallan

Sannerligen, mystiken tätnar. Next door?

2011-11-23 @ 00:40:48
URL: http://tastelikechicken.blogg.se/
Postat av: Jossan

Att ge bort sitt hjärta är det finaste och det svåraste som finns har jag märkt. Heja dig Frallan, du är värd det bästa!

2011-12-29 @ 17:14:19
URL: http://josefinebertram.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0