Thailand Dream
Dream on...
Det mesta känns ganska surrealistiskt just nu. Beslutet att driva hotellet har jag fått en enorm feedback på, och nästan uteslutande positiva kommentarer. Att det skulle engagera folk runt om mig hade jag inte ens reflekterat över innan, men jag har blivit kontaktad av flera från oväntat håll som gett mig lyckönskningar. Både digitalt och i det verkliga livet. Det värmer verkligen. Sedan det här med att farsan & co gjorde en helomvändning vad gällde att flyga så långt som till Thailand. Det som tidigare hade varit oövervinnliga hinder, genom åren hade förklaringar som "jag måste ju röka, jag måste röra på mig, jag kan inte sitta still så länge, det är på tok för dyra biljetter, det är för långt bort" osv, hade gjort mig övertygad om att det hade varit enklare att vända en finlandsfärja i ån än att få se farsan på en strand i Thailand. Jag hade slutat fråga för länge sedan egentligen.
Men häromdagen så sa jag bara helt spontant på väg in i bilen "Om jag fick önska ner en enda person till Thailand att hälsa på i vinter...så är det du pappa". Han formade munnen för att säga något som påminde om ett "njaee", jag avbröt honom och sa att han inte behöver svara nu, jag visste ändå att det skulle bli ett negativt utslag, samtidigt som jag stängde bildörren och for därifrån. Jag visste också något mer som inte han visste. Våran planerade överraskning till hans 70-årsdag, speedway-VM i Cardiff nästa år. Två resor skulle vara en omöjlighet och i slaget mellan en tolvtimmars flygresa utan cigg och att få uppleva favoritsporten live (för vilken gång i ordningen?), så lämnade jag walk over.
Men gubben hade tydligen blivit sentimental så här en bit in i pensionsåldern och blivit väldigt rörd av mina ord där på garageuppfarten, och efter att ha berättat för sin äkta hälft om våran korta konversationen och sagt att han nog ville åka till Thailand trots allt, så hade andra hälften varit tvungen att avslöja planerna om bjudresan till Cardiff, så ville han ändå åka till Thailand. Och när jag fick höra hela den historien så var det ju jag som blev rörd. Ja det var knappt att ett öga var torrt på Älvgatan 3 den dagen.
Dream Hotel Bangkok. Passande tema och inledning på Thailandsdrömmen.
Bokat via www.hotels.com . Slutar helst inte med Nightmare Hotel efter säsongen...
Jag fick således det delikata uppdraget att hitta lämpliga biljetter till den röksugne med sällskap och efter ett par dagars surfande så hittade jag optimala biljetter hos min favorit www.supersavertravel.se som jag jag bokat en hel del resor med tidigare. 8100:- i slutet på januari med Qatar Airways/Thai via Doha (rökpaus) och Bangkok (rökpaus) med korta byten och bra avgångar i båda riktningarna.
Helst hade jag åkt upp till "The Big Mango" och mött upp dem och stannat där ett par dagar innan vi fortsatt ner till Ko Lanta, men man kan inte få allt här i världen.
Hotellet på Ko Lanta som jag ska vara "manager" över heter alltså Lanta Nature House och ligger på Klong Nin Beach. Jag ska beskriva det mer sedan, men jag gjorde en liten Facebooksida igår där man kan gå in och kika, och naturligtvis klicka "Like" eller "Gilla", beroende på vilkert språk man har. Sök bara på Lanta Nature House på Facebook så dyker det upp. Lanta Nature House har en gemensam hemsida med Nature Beach Resort men den har blivit hackad av några turkar ser det ut som, så den funkar inte så bra.
Inte ett öga torrt på Ulvsbygatan heller. Inte då, inte nu.